Höstmorgon

Att gå ut på morgonpromenaden en söndagsmorgon är alltid lika lugnt och skönt, inte ett ljud hörs, inte en människa syns till....Morgontimmarna är tankarnas tid och jag trivs i den frivilliga tystnaden då man kan samla ny kraft. Nu sitter jag här med en kopp kaffe och väntar på att min andra halva ska vakna...Varje hjärtslag pumpar för din kärlek. Jag älskar dig min ängel, Nu och förevigt!!

/H

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0